Obekant på kalas?

27 februari 2009 i kategori Fest, Inbjudningar, Människor emellan

Fråga: Jag fyllde jämnt och bjöd in mina vänner, däribland en kompis som flyttat ihop med sin flickvän.
Han tackade nej eftersom han var på ett jobb långt bort .
Strax innan festen ringer min kompis och frågar om hans sambo/flickvän – som jag umgåtts med ytligt på krogen med min kompis men även på hennes födelsedagskalas där jag var bjuden i egenskap av kompis till min kompis/hennes sambo/pojkvän – får komma på festen, med en väninna.
Jag blev ställd.
Hon var naturligtvis välkommen i sällskap med min kompis – men utan honom och med väninna?
Det var liksom en annan sak.
Jag känner henne inte alls personligen. Vi har knappt fört ett samtal, bortom hej och hej då.
Nåväl, jag sa;” tyvärr, då bjuder jag hellre in andra vänner som inte fått plats…”
Det här har jag fått gliringar oms sedan dess.
Jag var ju bjuden på hennes fest – ja men så att säga ”med” min kompis.
Jag tycker att jag gjorde rätt.
Men hur sjutton tänker folk?

Svar: En hel del av de kommentarer som kommer till min spalt angående frågor om vem som ska/måste bjudas på fester hävdar att inbjudaren väljer varje gäst efter eget tycke. Så går det inte till om man ser till den gemenskap som är varje fests egentliga syfte. En bjudning är inte i första hand till för att muntra upp inbjudaren med utvalda individer utan sammanhang, utan för att skapa en gemenskap som blir behaglig för alla, i första hand för gästerna.
Först tackade du ja till en fest hos en person som du knappt känner men vars kalas du går på därför att hennes pojkvän är din kompis. Och sedan bjuder du denne kompis med flickvän, och då vill flickvännen gå på din fest utan den förhindrade pojkvännen/din kompis. 
Ja, ungefär så går det sociala umgänget till, om man ser det formellt. Varför gick du på hennes fest om du inte känner henne? Därför att du tyckte det var kul att gå på fest. Nu ville din kompis gå på din fest för att det vore kul – och du hade ju varit på hennes fest. Då skulle du följande både hyfs och formalia sagt att hon är välkommen. 
Men inte med någon egeninbjuden följeslagare förstås, vare sig bekant eller obekant.


Magdalena Ribbing

Hej,

Jag börjar gärna i slutet av ditt brev "hur sjutton tänker folk?" Det är en mycket bra och viktig fråga. Svaret är att folk/människor tänker olika. Alla tänker inte som du och har inte samma prioriteringar. Jag vet många som med öppna armar välkomnar främlingar i stora hoper om det så skulle vara på sina festligheter. En del människor tänker att en främling är en vän som en ännu inte träffat.
Det fina är att det finns inget rätt och fel sätt att tänka och att din vän hade förnuftet att helt enkelt fråga om de här två personerna var välkomna så du fick svara ett ja eller ett nej.

Det är intressant att du i slutet skriver "Jag tycker att jag gjorde rätt". Du vill alltså understryka att du håller med dig själv?
Då undrar jag en smula vad syftet med din fråga är. Hoppas ovanstående svar är tillfredsställande.

Liv Kniv